Flat Design & Netflix’s New Brand

Det är inget nytt att Flat Design (platt design) är det som gäller för webb- och applikationsdesign. Det är vi vana vid att se nu förtiden (tex. Apples appikoner och dashboard) och detta är något som har toppat webb design trenderna i ca tre års tid nu. Flat Design är när man tar bort alla onödiga detaljer så som skuggor, sken och bilder på tex. knappar.  Flat Design  är inte bara esteiskt snyggare utan även mer funktonell för digitala plattformer. Denna minimalistiska och tidslösa design löser även möjliga problem som kan uppstå så som tex. med Skeuomorphism. För att veta mer om Flat Design och vad skeuomorphism inom den digitala designvärlden har för betydelse så rekommenderar jag er att läsa UX Magazines artikel: ”A look at Flat Design and Why It’s Significant”

Flat Design är paradigm för digital design, där funktionalitet och estetik är i fullständig harmoni.

Och nu till Netflix nya design. Wow! Hur snyggt är inte detta? Det började fint med att de ”plattade” till sin logo för ett år sen och nu kom det fram att den kreativa stuidon Gretel  har sen ett år tillbaka tagit fram hela Netflix nya branding koncept. Snygg och användarvänlig design och på grund av bl.a. topp UX design skapas det interaktion och engemang på en helt annan nivå. Tummen upp!

Source: Netflix’s New Brand

The secret of “CSS Secrets” by Lea Verou

Det är viktigt att utöka sitt skafferi med ny kunskap. Vi på studion har inte en renodlad programmerare i vårt team än men vi har ett nära samarbete med några stycken. Hade jag haft mer tid så hade jag gärna velat fördjupa mig i detta område. Både HTML, CSS, Javasvript och PHP. Tänk vilka digitala plattformar man kan skapa. Obegränsat med design och kreativitet men ändå så extremt systematiskt. En salig blanding av två världar.

I denna praktiska guide, CSS expert av Lea Verou ges flera användbara tips och medel inom avancerad CSS. Hur man kan utveckla och utforma eleganta lösningar till ett brett spektrum av vardagliga problem inom webbdesign. Istället för att fokusera på design, CSS Secrets visar en hur man löser problemen med kodning.

En av de alla böcker som vi på From STUDIO borde ha på vårt kontor. Har fått enormt bra omdöme.  Här skriver Studiorgb.uk om den.

”Fall in love in stylesheets all over again with “CSS Secrets” by Lea Verou. A quick review of Lea’s amazing collection of CSS tricks, tips and advice”.

Source: The secret of “CSS Secrets” by Lea Verou

Och om man vill nörda in sig lite så kan man kolla på detta Youtubeklipp:

20 tips for faster and cleaner mockups | UX | Creative Bloq

Steven Snell offers practical tips based on his own experience as a web designer and blogger.

Source: 20 tips for faster and cleaner mockups | UX | Creative Bloq

Hello UX

User Experience Design (UX) är processen att tillfredsställa användare genom att förbättra tillgängligheten, användbarheten och upplevelsen i samspel mellan användaren och produkten.

Området User Experience Design har sina rötter i Ergonomi (läran om hur arbetsredskap och arbetsmiljö påverkar människan), ett område som, sedan slutet av 1940-talet, har fokuserat på samspelet mellan mänskliga användare, maskiner och miljöer för att utforma system som är inriktade på användarens upplevelse.  Det var Donald Norman, en UX arkitekt, som myntade och förde begreppet User Experience till en ny nivå.

”I invented the term because I thought human interface and usability were too narrow. I wanted to cover all aspects of the person’s experience with the system including industrial design graphics, the interface, the physical interaction and the manual. Since then the term has spread widely, so much so that it is starting to lose its meaning.” — Donald Norman

UX design omfattar inslag av interaktionsdesign, informationsarkitektur, användarundersökningar och många andra områden men tre arbetsområden är grunden till UX:

• Affärsanalys
• Visuell design
• Prototyp

Interaktionsdesign är den del som i slutändan möjliggöra en angenäm användarupplevelse (UX). Arbetar man med interaktionsdesign så jobbar man med följande arbetsområden.
– Layouten av gränssnittet
– Definiera interaktiva mönster som passar bäst i sammanhanget
– Integrerar användarnas behov som samlats in under användarundersökningar
– Funktioner och information som är viktiga för användaren
– Interface beteende som drag and drop, val, och effekter när musen är över objekt
– Effektivt kommunikation

User Experience Design har utvecklats till en tvärvetenskaplig konstruktion, en gren som involverar flera tekniska aspekter från rörlig grafik design och animation till programmering.

UX kan inte tillverkas eller utformas, den måste integreras i designen. Förstå användarens känslomässiga del är A och O som UX designer. Det första steget när man utformar användarupplevelse är att fastställa orsaken till varför besökare kommer att besöka webbplatsen eller använda programmet. Utifrån det kan man börja ta fram rätt design och bygga upp effektiv infrastruktur.

För er som är intresserade av UX skulle jag rekommendera att signera in er på UX Magazine. Ett gratis community och en bra källa för att utforska alla aspekter av UX design. De samarbetar med användare och industriledare som är insatta i alla delar av UX för att ge en stadig ström av engagerande och användbart innehåll.

PHP and its impact in our daily lives

Tänkte skriva lite om PHP (Hypertext Preprocessor) som är ett skriptspråk som främst körs på webbservrar för att driva hemsidor med dynamiskt innehåll (dvs. innehåll som genereras olika databaser). Det finns dock också en CLI-applikation för PHP som gör att skript kan köras direkt, utan webbserver. Tänk på alla Sociala Medier och Google docs, flygbolags hemsidor o.s.v. Alla dessa sidor har en dynamisk data model som hämtar befintlig uppdaterad data från servrar. Detta gör så att vi kan jämföra priser, hämta de nyaste nyheterna, blogga, ha ett uppdaterat flöde på våra sociala medier, skicka webbaserad formulär m.m. PHP är egentligen förkortning på Personal Home Page och utvecklades av Rasmus Lerdorf som 1994 började med att skriva en serie av Common Gateway Interface (CGI) dubbelkopplingar i C som han använde för att underhålla sin personliga hemsida. Han förlängde dem för att lägga till möjligheten att arbeta med webbformulär och att kommunicera med databaser, detta blev då början av PHP.

Innan år 2000 kunde man inte få tillgång till all denna data. Då var man t.ex. tvungen att ringa till resebyrån för att boka sin resa för att kunna få den uppdaterade informationen. Det får mig att tänka på alla telefoncentraler som det fanns och hur många som jobbade med att svara i telefon dag ut och dag in.

I dag är dynamiska hemsidor ett måste men det kan också vara viktigt att förstå den tekniska delen bakom all denna uppdaterade information vi har tillgång till. Tekniken som gjort vårt liv enklare alla olika sätt och ändrat på våra vardagliga rutiner. Internet, WWW, HTML, CSS, PHP osv. hur viktigt är inte detta för oss idag? Glöm inte hur det var för bara 20 år sedan. Det är underbart att veta att man får vara en del av den fantastiska utvecklingen av det öppna informationssamhället.

 

From HTML4 to HTML5

Man ser mer och mer hur viktigt det är i ett informationssamhälle att dess byggstenar för detta samhälle tar tillvara på den öppna och lättillgängliga informationen. I dag vill utvecklare och användare ha kontroll och med det krävs lättillgänglighet, användarvänlig teknik och en utökad användarupplevelse

Fem funktioner vilket har stor betydelse till en utökad interaktivitet och upplevelse. Med hjälp av förenklad syntax, multimedia funktion, geografisk lokalisering offline webbapplikation och webblagring har HTML5 lagt en betydelsefull grund för utvecklare och användare. Funktioner som inte fanns i HTML4 och som är i dag viktiga komponenter för de krav som idag ställs. De har gett nya möjligheter att designa mer komplexa och gedigna digitala plattformar. Som Shabbir Bihmani skriver är att HTML5 är kraftfullare och flexiblare vilket krävs för att skapa interaktivitet på webbsidor och applikationer. Han skriver även att HTML5 har de funktioner som nutiden och framtiden behöver och där med är HTML5 här för att stanna. Utifrån detta påstående kan man ställa en ny frågeställning och hypotes om vad framtidens samhälle kommer att kräva av webbutvecklare. Framtiden är alltid ett komplext ämne att diskutera och det kan vara svårt att få fram konkret fakta om vad framtiden förespråkar men det är viktigt att ta fram teorier.

Idag sätter vi krav på hur information visualiseras och uttrycks. För de flesta människor är det självklart att hemsidor ska innehåll bilder, geografiska belägenheter, rörliga bilder och interaktiva medel som skapar upplevelser och ett utökat intresse etc. En hemsida måste ”leva”, inte bara informera. En applikation måste man kunna integrera med och ha användning för. Detta sätter krav på det praktiska tillvägagångssättet bakom de digitala plattformarna. Underhållning är en viktig aspekt då vi idag intar så mycket information hela tiden. Det krävs förenklad teknik, tidseffektivitet, flexibilitet, kvalitet, förmånliga kostnader och interaktiva funktioner för att uppnå de resultat man vill ha, vilket HTML5 ger möjlighet till. Att HTML5 är här för att stanna som benämnt tidigare är endast en hypotes. Vi vet inte vad framtiden kommer att kräva av oss. Jag tror starkt på att om man nyttjar den digitala evolutionen ur ett hållbart perspektiv så finns det inga begränsningar på hur långt man kan komma med hjälp av tekniska medel och uppbyggnaden av de digitala plattformarna som webbsidor och applikationer, som lägger grunden till dessa möjligheter vi har framför oss.

Experience, Interface & Interactive design

På måndagar så läser jag ett ämne som heter Experience, Interface and Interactive. Detta ämne ger mig en mycket gedigen introduktion till den grundläggande teorin och praktiken om interaktionsdesign. Vi går igenom nyckelbegrepp så som användargränssnitt, digitala upplevelser och interaktion. Detta tillsammans med grundläggande teknik, tjänster och olika plattformar som är relevanta för design och produktion av interaktiva digitala medier. Vi går även in på sociala, kulturella och tekniska ramar som orienterar interaktionsdesign och identifiera sambanden mellan dem. Detta är ett ämne som jag har stor nytta av i mitt arbete.

Igår diskuterade vi teknikens och digitaliseringens inflytande och naturligtvis nämndes Marshall McLuhan. Mannen som myntade begreppet Global Village.  Detta begrepp kom från hans observation, att ett elektroniskt nervsystemet (media) skulle snabbt integrera vår planet – händelser i en del av världen kan upplevas från andra delar i världen under realtid. Så som man upplever det när man bor småbyar. Han förutsåg World Wide Web redan på 1960 talet, 30 år innan det uppfanns. Webben/internet, idag vår viktigaste informations- och kommunikationskälla, något som vi inte kan leva utan.

Det är svårt att förutspå framtid men McLuhan såg ett beteende hos oss människor. Ett beteende vi har gentemot tekniska prylar och vårt behov av bekvämlighet, underhållning och sökandet efter ny information och kunskap. Den snabba tekniska utvecklingen och dess påverkan i samhället.

På lektionen diskuterade vi även om att det alltid kommer att finnas en grupp människor som klagar på dagens teknik och den yngre generationens användning av den. Allt från dataspel, TV, dator, internet o.s.v. Min lärare nämnde även hur många i den äldre generationen som kan reagera när de ser en 11 åring äga en smartphone, men vad den är för den 11 åringen är inte detsamma som vad den är för en person runt tex. 60. Senare på kvällen kom jag över en artikel av Johanna Nylander  i Kristianstadsbladet där hon just tar upp detta ämne. Vilket sammanträffande. Ett citat från artikeln:

”Det är lätt att missa en revolution när man står mitt i den, men mobilen är inte en lyxpryl utan ett redskap för att ta sig fram i ett modernt samhälle.” – Johanna Nylander

Kan även rekommendera er som är intresserade av dataspelsbranschen, teknikens utveckling och olika samhällsfrågor att följa denna tjej på twitter.

Jag anser att öppenhet för förändring och nyskapandet är A och O. Att aldrig sluta lära sig och vara en del av vad framtiden kan erbjuda. Detta gäller i många områden, inte bara inom den tekniska utvecklingen utan även i sitt ledarskap och för sin personliga utveckling.